Till de politiska nämndemännens försvar

Systemet med politiskt tillsatta nämndemän är med jämna mellanrum utsatt för olika former av kritik. Bland annat har det flertal undersökningar som visat att politisk tillhörighet påverkar utfallet presenterats som ett problem. Lite ironiskt, eftersom det rimligtvis borde vara systemets hela poäng. Hur lagen tillämpas är en politisk fråga.

Instinktivt är det många som ryggar för uppfattningen att nämndemän bör vara politiska, som inte tycks gå ihop med att rättsystemet ska vara opartiskt. Frågan är bara vad som menas med ”opartiskt”. Även om man dömer inom lagen finns ett stort utrymme för att komma till fundamentalt olika slutsatser. Observera att undersökningarna om skillnader i domslut inte kommit fram till att nämndemännen dömt fel, bara att de har dömt olika.

I ett domslut får stöd ofta sökas i analoga tolkningar av praxis eller motstridig doktrin. I slutändan kan det handla om känsla för proportioner eller personliga bedömningar, även när domen håller sig helt och hållet innanför lagen. Flera av mina föreläsare som redovisat sina egna domar berättar uttryckligen att de i vissa fall hade kunnat komma till rakt motsatt domslut med fullt stöd i lagen. När en dom skrivs ska sådana alternativa slutsatser rensas bort.

I ett blogginlägg där Mårten Schultz kallar nämndemän ”en tumör” skriver han:

Kan den förmögna moderaten få en rättvis prövning av en nämnd bestående av fackligt anslutna låginkomsttagare som aktivit arbetat för fördelningspolitik? Kan anarkisten få en rättvis prövning av en nämnd bestående av äldre ärkekonservativa ledamöter? Svaret på båda frågorna är förstås: Kanske, men redan intrycket av att den politiska färgen på domarna kan påverka utgör ett problem.

Kan samma anarkist få en rättvis prövning av en uppsättning juristdomare? Kanske, men redan den ekonomiska ställningen och politiska uppfattningen domare har innebär en bias. Att man kan mäta skillnaden mellan nämndemän från olika partier beror på att de uttryckligen bekänner sig till en viss ideologi. Även om en juristdomares kanske lättare kan hålla sig till lagstiftarens avsikt tvivlar jag inte ett ögonblick på att liknande skillnader skulle visa sig om man kartlade juristdomare utifrån politisk uppfattning.1 

Schultz tar i stor utsträckning fasta på invändningen att bilden av ett rättssystem som opartiskt är viktig att bevara. Schultz strävan är att avpolitisera rättsystemet inte bara i tillsättningen av domare, utan även i sitt uttryck. Det är en bild han förmodligen delar med majoriteten av den svenska juristkåren.2

Problemet med den synen är att tillämpningen av lagen i grunden är politisk. Den som ska döma inom det ramverk lagen satt upp måste ofta applicera värderingar. Vilka av dessa värderingar som ska vara förhärskande bör rimligtvis vara en fråga för folkviljan om vi vill ha ett rättssystem som vilar på demokratisk grund. Undersökningar som pekar på att det finns en skillnad mellan hur nämndemän från olika partier tillämpar lagen visar att politisk tillsättning är ett effektivt sätt att demokratiskt styra detta.

Naturligtvis uppstår problem om partierna använder nämndemannatjänsterna som en avstjälpningsplats för folk man inte vet var man ska sätta. Om kompetensen eller tillsättningen brister är det ett stort problem. Frågan är om det är stort nog för att minska det demokratiska inflytandet över rättssystemet.

Fotnoter

1 Här har jag visst stöd i forskningen, se Nagel, Stuart S. ”Political Party Affiliation and Judges’ Decisions.” The American Political Science Review 55.4 (1961): 843-50, särskilt diagrammet på sidan 844. Jag skriver ”visst” eftersom jag inte hittat någon undersökning i en svensk kontext (tips för den som ska skriva uppsats). Domare har generellt en större makt att skapa lag i det amerikanska ”common law”-systemet än i det svenska systemet. Flera undersökningar har också visat att irrelevanta faktorer kan påverka juristdomares domslut. Det kanske mest kända fallet är studien som visade att Israeliska benådningsdomare dömde olika beroende på hur länge sedan det var de åt.

 

2 Det är en svensk tradition som går tillbaka på den så kallade Uppsalaskolan och Karl Olivencrona, som menade att lagen ska tillämpas utan värderingar. Något som i Olivencronas fall hängde samman med hans nazistiska ideologi och övertygelsen om att den starke ska skipa rätten.

Lämna en kommentar

Filed under politik, reaktioner

Citatblogg

Ofta när jag läser skriver jag ner utdrag. Ibland med tanken att jag ska skriva något om det, ibland bara för att jag tycker det är intressant eller gillar formuleringen. Tidigare har jag samlat de anteckningarna på en privat blogg för att kunna ordna dem efter taggar och kategorier (rekommenderas).

Nu har jag börjat lägga en del utdrag på en öppen blogg också, eftersom de där texterna så sällan blir av och någon annan kanske kan ha nytta av dem. Här är en länk till bloggen.

Lämna en kommentar

Filed under Uncategorized

Debattens betydelse för nationalismen

den-forestallda-gemenskapenDen föreställda gemenskapen (1983) återkommer Benedict Anderson gång på gång till den tryckta tidningens betydelse för nationalismen och den nationella identiteten (en ”föreställd gemenskap”). Kan den allt snabbare debattcykeln förstås som ett svar på att papperstidningen och annan enkelriktad media är på väg att försvinna?

[T]idningarnas åldrande omedelbart efter sin tryckning […] skapar denna märkvärdiga massceremoni: den nästan exakt samtida konsumtionen […] Betydelsen av denna massceremoni – Hegel uppmärksammade att tidningarna fungerar för den moderna människan som en ersättning för morgonbönen – är paradoxal. Den utförs i tyst avskildhet, i skallens tillhåll. Men varje kommunikant är väl medveten om att den ceremoni han utövar samtidigt upprepas av tusentals (eller miljontals) andra vars existens han är säker på men vars identitet han inte har minsta aning om. […] Kan man tänka sig en mer levande symbol för den sekulariserade, historiskt tidsbestämda föreställda gemenskapen? På samma gång försäkras tidningsläsaren, som iakttar hur exakta kopior av hans egen tidning konsumeras i tunnelbanan, i frisersalongen eller i bostadskvarteret, oupphörligen om att den föreställda världen är tydligt rotad i vardagslivet.

Anderson lyfter här fram två sätt som tidningen har betydelse för nationalismen: Den tidsliga förankringen och den fysiska närvaron.

Digitaliseringen löser upp både samtidigheten i nyhetsflödet, som alla kan ta del av när de vill, och den fysiska närvaron. När nyhetsflödena styckas upp i personligt valda nyhetsflöden bevaras en gemensam offentlighet genom gemensamma debatter. Utifrån det perspektivet skulle dagens debattklimat, där en ny offentlig debatt blossar upp så gott som dagligen, eventuellt kunna förstås som ett försök att bevara avgränsningen i tid och därigenom en nationell identitet.

Den nationella aspekten syns också i hur olika länder har ”egna” debatter, som till och med kan ställas mot varandra.

Lämna en kommentar

Filed under reaktioner

De fem sista Murens fall: Neftali Milfuegos, Elis Burrau, Viola Bao, Jack Hildén & Anna Axfors

murens fall logo Röd textMurens fall är efter nio avsnitt död, må den vila i frid. Kanske. Eventuellt plockar jag upp projektet igen, förhoppnings med en ordentlig budget och möjlighet att jobba med det lite mer seriöst. Är någon intresserad av att finansiera något sånt kan ni alltid maila mig på philip.stalhandske [snabel-a] gmail.com. Blir det inte så var det kul så länge det varade.

Här är de sista fem avsnitten. Illustrationerna är som vanligt lika snyggt gjorda av William Sulka.

neftaliNeftali Milfuegos (f. 1990) utkom under våren 2015 med sin första roman, Tankar mellan hjärtslag, en berättelse om identitet och orättvisor. I Murens fall pratar han bland annat om att behöva försvara sina egna upplevelser av rasism, om kärleken till naturen och om att riva ner Sverigedemokraternas affischer.

Hör avsnittet med Neftali Milfuegos här.

elisElis Burrau (f. 1992) är poet. I somras utkom han med sin senaste bok, Romantisk eftertext, på AFV-press. I Murens fall pratar han bland annat om vilken roll ironin kan spela, om att göra upp med att älska nittiotalet och om att producera en armé av hundra unga poeter i en fabrik för att göra något stort.

Hör avsnittet med Elis Burrau här.

viola ilViola Bao (f. 1991) är litteraturvetare och kritiker. Hon är också den yngsta medlemmen i juryn för Augustpriset. I Murens fall hör du henne berätta om det digitala tillståndet vi lever i och varför det ärligt talat är lite töntigt att prata om den litterära rörelsen alt lit.

Hör avsnittet med Viola Bao här.

JackJack Hildén (f. 1989) är författare och kritiker. Han är medarbetare på Aftonbladet kultur och förra året utkom hans debutroman Vi, vi vaktmästare på Norstedts. I Murens fall pratar han bland annat om att det är upp till bevis för den unga litteraturen om den vill slå igenom på allvar.

Hör avsnittet med Jack Hildén här.

9Anna Axfors är poet, född -90. Hon vill be alla sina fans att backa lite, tack. Hör henne prata om det, att svensk poesi inte är rolig och mycket annat i Murens fall. Allt medan Anna tar en cigg.

Hör avsnittet med Anna Axfors här.

Vill du se hela listan på avsnitt hittar du den här.

”Murens Fall” är en podcast av Philip Stålhandske i nio avsnitt om det unga litteratursverige, publicerad av Floret.

Lämna en kommentar

Filed under litteratur

Tre nya avsnitt av Murens fall: Victor Malm, Rebecka Kärde, Judith Kiros

Nu har podcasten Murens fall rullat på i en månad och kommit så gott som halvvägs. murens fall logo Röd textDet har ärligt talat varit mer jobb än jag väntade mig. Framförallt klippningen har tagit tid, men med så bra material som folk spottat ur sig är det bara att vänta.

Folk har också varit oväntat peppande och positiva, jag hade inte väntat mig så mycket respons, men det gör ju utan tvekan att det känns värt allt jobb.

victor

Victor Malm (f. 1990) är doktorand i litteraturvetenskap vid Lunds universitet, specialiserad på svensk poesi och estetik efter 1977. Han är även kritiker i Expressen och Sydsvenskan. I ”Murens fall” pratar han om de försämrade sociala villkoren för litteratur och varför alla bör lära sig danska.

Hör avsnittet med Victor Malm här.

2

Rebecka Kärde (f. 1991) är författare, student i klassisk grekiska och återkommande vikarie som kulturredaktör på Arbetaren. I ”Murens fall” äcklas hon över att förlagen vill vara med när den litterära mödomshinnan spricker och resonerar kring vad som händer när man reduceras till en röst.

Hör avsnittet med Rebecka Kärde här.

judithJudith Kiros (f. 1989) är poet, kritiker i Dagens nyheter och aktivist, kanske mest känd för att vara en av grundarna av den antirasistiska platformen Rummet. I ”Murens fall” pratar hon om varför hon skriver fast det är meningslöst och att litteraturvärldens förändring kommer utifrån.

Hör avsnittet med Judith Kiros här.

Illustrationerna är gjorda av William Sulka, som jag inte kan prisa nog. Anställ honom.

Vill du se hela listan på avsnitt hittar du den här.

”Murens Fall” är en podcast av Philip Stålhandske i nio avsnitt om det unga litteratursverige, publicerad av Floret.

Lämna en kommentar

Filed under litteratur

Ny litteraturpodcast: Murens fall

murens fall logo Röd text

I sommar har jag spelat in en podcast om ung svensk litteratur. Jag har fortfarande en person kvar att intervjua och en väldig massa klippande, men första avsnittet – Lyra Ekström Lindbäck – är redan ute. Tack vare William Sulka har podden också en snygg logga och en serie porträtt av alla de intervjuade. Det proffsiga i ljudbilden står Hannes Grönbergs och Anton Weddings jingel för.

I övrigt citerar jag Florets pressrelease:

Under sommaren har villkoren för den unga poesin debatterats på Sveriges kultursidor, i ljuset av en påstådd guldålder i Danmark. Men hur ser den unga svenska litteraturen egentligen ut? I Florets nya podcast ”Murens fall” möter vi nio svenska författare, kritiker och litteraturvetare födda mellan -89 och -92, som berättar om sitt förhållande till litteratur. Hur påverkas skrivandet i en tid då böcker konkurrerar med helt nya medier? Vad är det politiskas roll i kritiken?

Lyra Ekström Lindbäck, Judith Kiros, Anna Axfors, Victor Malm, Rebecka Kärde, Elis Burrau, Neftali Milfuegos, Viola Bao och Jack Hildén är alla födda vid tiden kring Berlinmurens fall. Frågan är om det gör att de har särskilt mycket gemensamt. I var sitt avsnitt berättar de om sin syn på text och skrivande.

”Murens fall” är en podcast för Floret av Philip Stålhandske, litteraturvetare och kritiker.

Lyssna på Floret eller på iTunes.

Lämna en kommentar

Filed under litteratur

Dikt på Floret

I senaste numret av Floret har jag med en dikt. Den första jag publicerar under eget namn. Om man nu inte räknar översättningar, men jaja. ”Samma sak händer i morgon” heter den i alla fall.

Det finns så många här, alla med en längtan som har fått sin rätta plats
Alla i ett statligt verk med karriärtrappa
tydligt upplyst
Så tydlig
att man kan hålla sig i ledstången till toppen
hela vägen,
jag lovar

Det händer att de går en bit ett par av dem, slår sig ner på restaurangen där Sofia jobbar, dricker
ett par
öl
Pratar igenom
saker
och ting
Sina positioner här i livet
som är så lika, inte riktigt samma, (latin praedaʹtio ’plundring’, av praeʹdor ’plundra’, ’fånga’, ’roffa åt sig’)
Går hem
går ut, mot tunnelbanan för att ta sig in till jobbet jobbet äta lunch

Läs hela dikten på Floret.

Lämna en kommentar

Filed under poesi